KILL

Idag råkade jag spilla lite kaffe på en kollegas skjorta. Till en början tog han det ganska bra men när jag kom tillbaka från en tripp på lagret var mitt tuggummipaket sönderhackat och på skrivbord låg mitt post-it häfte sönderklippt i en hög. Jag kollade till på min kollega som nu hade en betydligt mörkare blick och mumlade “kill kill kill”, tyst för sig själv. Jag insåg att det inte riktigt var läge att fråga vad det var som hade hänt med mitt post-it häfte och tuggummipaket. Tyst, tog jag istället fram ett nytt häfte och satte mig vid datorn för att gå igenom e-posten. Där hitta jag ett meddelande från min arbetskamrat med den bifogade filen ”Kill”, se nedan;

Jag känner ett visst obehag över att gå till arbetet i morgon….

Where the Action is

I helgen förklarade Money Brother krig mot vädergudarna under den bästa spelningen jag sett med bandet. Patrik Koolar gav gärnet med synten och bandet bjöd på en konsert som jag sent kommer att glömma.  Vädrets makter var sämre än någonsin men med Money brothers stöd trotsades gudarna lätt med en poncho, lite öl, goda vänners sällskap och grym musik. Dagarna i Stockholm bjöd på varierande underhållning och några av banden stack ut mer än andra.

Den största besvikelsen stod Jonathan Johansson för. Diverse tekniska problem löstes på ett mindre ödmjukt sätt och dåliga vibbar spreds från scenen. Konserten räddas av att jag fick höra mina favoritlåtar men jag är besviken på gruppen som gjorde ett dåligt och tråkigt intryck.

Olle Ljungström bjöd på mest spänning. Sittandes i en rullstol med båda benen brutna försökte Olle komma ihåg sina sångtexter med hjälp av en pärm i knät. Mellan sångerna bjöd han på tal som man inte riktigt visste vart dom skulle sluta precis som hans uppträdande.

Mest njöt jag troligen när jag lyssnade på Neil Young. Det var en fröjd att få se en så gammal vetteran i så bra form med frugan i kören. Låtarna lät minst lika bra live som de gör på plattan. Mäktigt!

Bästa intrycket fick jag från Jenny Wilson. Under första låten stod jag i öltältet och grät för att jag hade köpt en öl när jag borde stå längst fram vid scenen och dansa. Benen sprattlade likt två sparrisar och det dröjde inte länge innan ölen var uppdrucken och jag stod framme vid scenen, hajen var lös!

Fever Ray var ett av banden som jag såg fram emot mest under festivalen. Deras musik har rullat varm i bilen och låtarna är minst sagt av världsklass. När Fever Ray dessutom bjöd på en lasershow utan dess like svartnade det nästan för ögonen. Regnet och de tunga molnen skapade en magisk känsla som inte går att beskriva med ord eller fånga på film. Jag gjorde några tappra försök i alla fall som jag gärna delar med mig av.

Tack för två grymma dagar i Stockholm.

TACK SOM FAN!

 

Out of control

En helt vanlig hemmakväll hos Erik & Veronica med deras rökmaskin i sovrummet..

Tarantellor på Tunapark

När jag åkte hem från jobbet idag fick jag riktigt bra fredagsfeeling. Jag poppade Antony & the Johnsons nya hitt “Kiss my name” och körde igenom ett sagolikt snölandskap med stereon på maxvolym. Smilbanden möttes nästan i nacken av välbehag. Dock blev jag störd av ett telefonsamtal från min lillebror. Vad gör du frågade han? Jag berättade om mitt välbefinnande och frågade vad han gjorde. Han svarade att han la en “Tarantella” på jobbet. Samtalets avrundades snabbt med löftet att lillebror skulle ringa upp när Tarantellan var lagd.

Eftersom lillebror aldrig ringde upp beslutade jag att besöka honom istället. Jag satte kurs mot Tuna Park och Tarantellan. Väl på plats gick jag in i butiken och utbröt bryskt ”Skulle inte du ringa mig när du bajsat klart?”. Säljsamtalet som Tarantellaläggaren hade med några kunder pausades en kort stund innan det fortsatte. När kunderna betalat och var på väg ut ur butiken fällde jag en sista, oförlåtlig, kommentar “Skulle jag vara er skulle jag tvätta händerna.” Kunderna kolla till lite konstigt på mig och bakom disken står en säljare med en tom, stirrande, blick. 

Man ska hålla vad man lovar annars uppstår lätt konsekvenser….   

Trevlig helg!

Lite söndagsgodis

 

Lurad?

Tycker du att det högra tornet lutar mer än det vänstra spelar dina ögon dig ett spratt.. Bilderna av Lutande Tornet i Pisa är nämligen identiska!

Är du intresserad av illusioner kommer du att digga den HÄR sidan. Under de fyra senaste åren har staden Naples i Florida hållit en tävling om de bästa synvillorna. De bästa synvillorna har de presenterat på sin hemsida med förklaring till hur illusionerna fungerar. Enjoy!

Juldagen

Julaftonen har passerat utan några smärre katastrofer. Tidigare Tomtar höll sitt löfte och lyste med sin frånvaro. Med tanke på allt de har genomlidit är jag osäker på om de ens lever. Hemma hos familjen Kratz hänger Käppar på väggen likt trofeer från en lyckad jakt. Jag vet att åtminstone en av käpparna var med i förra årets drabbning med Tomten. Om käppen eller den där “fisen” kan ha dödat Tomten förtäljer inte historien. Jag vet bara att tidigare Tomtar höll sig undan i år. Kanske ligger de på lur någonstans och dyker upp när man minst anar det. 

Trots detta blev vi inte Tomtelösa. I Torshälla möttes vi av en förträfflig Tomte. Hon var söt, god och var lätt att hålla uppsikt på. En solklar favorit bland Tomtarna. Annat var det med Tomte nr. 2 som mötte oss i Tumbo. Denna Tomte luktade äckligt, var svullen och ansiktet glänste av flott. Båda Tomtarna skötte sig dock utmärkt och vi fick en mycket fröjdefull jul med goa släktingar, go mat, suverän musik och allt vad julen hör därtill. Trots att allt var tipp topp infann sig en viss saknad av skräcktomtarna.. Jag hoppas att de har det bra vart de nu än befinner sig!

Ha en fortsatt fröjdefull jul!

Merry Christmas!

Med tanke på tidigare jular välkomnar jag denna med blandade känslor. Det är lätt att drömma sig bort till alla fantastiska julreklamer, den fantastiska julmusiken, kakorna, maten och alla säljare som möter en med ett leende som möts i nacken. God jul!

Men så kommer alla hemska minnen tillbaka från tidigare jular.. Grudgetomten, den “goda” rocktomten, den elektriska underlaten, det rimmande mongot, allt våld mot tomten, elchockerna, lösbröstet mm… Förra året blev vi tvugna att bygga en barikad mellan “oss” och tomten efter att någon våldsfört sig mot Tomten med en käpp. Tomten hade nog tagit sig igenom barikaden om det inte hade vart för den där fisen. Likt en rädd skunk tog lillebror till sina inre krafter precis när Tomten höll på att tränga igenom. Tomten tog genast till flykt och lillebrors inre krafter kan ha räddat våra liv, Tack Tudie!

Undra om alla familjer genomgår samma ska som vi gör varje år? Det är inte konstigt att barnen är rädda för Tomten, jag är rädd för Tomten! Men i år blickar jag mot julen med större tillförsikt. Tomten är nämligen bannlyst från Tumbo och blir det som lovat kan det bli en fröjdefull jul! Anledningen till bannlysningen är Elsa. Hon besöker endast Tumbo om det garanterat är “Tomte fritt”. Elsa kan vara det bästa som hänt och jag drar mer än gärna liknelser till Amerikas presidents uttalande om förändringens vindar som nalkas runt hörnet. DÖD ÅT TOMTEN!!!!

God jul!

En lördag i Tuna

The Brothers Gonna Work It Out har ytterligare en gång överträffat sig själva. Denna gång med världshistoriens mäktigaste scenbygge. Hela scenen var klädd i vitt och samtliga i TBGWIO bar vita kläder. Allt toppades med Jockes välriggade koklockor och ett inramat portträtt med två välkända ansikten. Mäktigt! Musiken var på topp och som vanligt gick man hem plaskblöt efter allt dansande.

Blöta blev även gästerna på Quality Hotel Statt. En toalett hade blivit sönderslagen varpå avloppsvatten forsade ner på våningen under och de dansande gästerna. De tusen gästerna tyckte säkerligen att det var trevligt med en svalkande dusch till en början men när vattnet varvades med en och annan bajsklutt fick stället utrymmas. Bajsinfernot var ett faktum och jag är för en gångs skull glad att jag lukta svett och inte något annat…  

Trevlig vecka!